Är du avundsjuk?

_________________
 

“Dina vänners framgång är din framgång.”
 

_________________
 

Något som följt med mig de senaste 4 åren är citatet här ovan, sagt av en person jag brukade umgås med förut. När det går bra för mina vänner är det per se en framgång för mig. Jag tjatar mycket om tacksamhet, mycket om att en måste lära sig att se allt en har. Nej, inte bara lära sig – en måste bli bra på det också. Hur en väljer att göra det är upp till en själv, men en måste bemästra konsten att bli en tacksam människa. Som kan se det stora i det lilla. Och också sluta tänka att det en själv har är mindre värt än det alla andra har. För när en blir det, då blir en lycklig. Det innebär inte att en måste sluta ha ambition, men vägen mot målen blir så mycket lättare om en bär med sig erkännandet i att en faktiskt har. Och en har mycket. Vi värdesätter olika saker, men det är just värdet av saker, fysiska saker, som måste minimeras. För lycka är inte pengar, lyckan är inte materiell. Självklart ska en fortfarande vara tacksam för sina ägodelar också, för det är också en del av ens havande på något sätt. Ditt hem är en förmögenhet, din necessär är också rikedom. Om du vill att det ska vara det, då kan det vara det! Men de största tillgångarna vi har i livet är inte fysiska saker. Det är ett vänligt ord från en främling. Det är känslan av framgång. Det är att få vara älskad. Det är när det går bra för din omgivning och när du unnar dem det. Där har vi en stor källa till djup glädje – om du inte känt den ännu så har du verkligen missat något.

Jag har så många framgångsrika vänner. Så många i min närhet som jag är så tacksam för. Tacksam för deras vänskap och att de väljer mig till sin vän. Men jag är också tacksam för deras framsteg, triumfer och karriärer. Vad det än må vara. Jag pushar dem när jag kan, men jag är också noga med att vara ärlig. Jag missunnar dem aldrig något, men försöker få dem att ha perspektiv, vara medvetna om att livet också innebär motgångar. Och de påminner även mig om det, de är ärliga. Jag unnar dem allt, för jag hoppas att de unnar mig allt. De är mina vänner och jag behandlar dem så som jag önskar att de ska behandla mig. Jag vill ha högt i tak i mina relationer. Jag vill kunna säga att jag verkligen kickar ass på jobbet och att de ska vara glada för min skull. Jag ville kunna skrika ut att jag och Roberto ska gifta oss och att de bara skulle unna mig den kärleken han ger mig. Det är den gyllene regeln som jag vill ska genomsyra mina relationer. Jag unnar dem det de har, det de får och det de kommer att få i sina liv. Inga fasader, ingen känsla av att behöva hävda sig med pengar, ägodelar eller annat. För när en känner så i en relation så är något fel. En vänskap ska inte vara att tävla, det ska vara att känna sig sporrad och inspirerad av andras välgång. Jag mår så oerhört mycket bättre av att vara uppskatta andras välgång än att avundas den. Det gör alla, tror jag. För avundsjuka är ett monster, ett mörker som äter upp människor. Och lämnar dem i en pöl av bitterhet.

När det monster som stavas avundsjuka tar över så skapas ett hjul inombords. Hjulet måste stanna, måste förgöras. Och du kan inte bota avundsjuka med något annat än tacksamhet. Jo, du har. Jag har. Att du har gör inte att inte jag kan ha. Det är inte ett antingen eller. Vi kan ha båda två. Och vi kan båda vara utan. Vi värdesätter olika saker här i livet. Jag värdesätter min kreativitet, min inspiration, mitt äktenskap, mitt jobb och min omgivning. Därefter kommer mitt hem. Sist på min lista av uppskattning kommer materiella saker. Visst, jag tycker det är kul att titta på saker. Tycker det är oerhört roligt att shoppa eller att få presenter. Men det är ju inte det som gör att jag känner mig lycklig. För om jag fick välja mellan att sluta ge andra människor gåvor och presenter (inte tvunget måste de vara fysiska) eller att själv sluta shoppa och få presenter; då hade jag utan tvekan valt det senare. Jag hade bytt bort alla pengar i världen, gjort mig av med alla mina fysiska tillhörigheter, tömt mitt sparkonto om någon hade hotat med att ta ifrån mig min tacksamhet. Allt det jag nyss nämnde är förutsättningar för att kunna göra vissa saker som skänker mig glädje, kanske framför allt att resa. Det är förutsättningar för att känna trygghet, då det är min personlighet. Men det är ingen automatisk, ingen ihållande lycka i alla de sakerna. Och det är viktigt att påminna sig själv om att en prislapp inte avgör det faktiska värdet.

Det är så fruktansvärt onödigt att tillåta avundsjukemonstret att äta upp dig. För egentligen; var ska du stanna? Hur långt ska din avundsjuka sträcka sig? Ska den handla om någon i din närhet, eller ska du begrava dig i det faktum att det finns människor som under en dag kan tjäna mer än vad du gör per år? Jag tror att det mörker som avundsjukan är sprider sig. Avundsjuka föder mer avundsjuka. Den äter dig, den är jobbig. Den har ätit mig också, för det är så enkelt att förlora sig i den. Jag vill till och med påstå att det är den enkla vägen att gå. Tacksamhet kanske inte kommer naturligt för dig i början. Ibland får även jag påminna mig själv om att vara tacksam. Du kanske känner ett uns av magkramp när du har bestämt dig för att sluta missunna andra deras framgång. Men det är okej, det är en sjukdom som visar sina sista symptom. Som en förkylning som hänger kvar lite, men som inte gör dig sängliggandes i alla fall.

Och om någon nu skulle känna den där fruktansvärt jobbiga känslan missunnsamhet och avund gentemot mig – snälla, för din egen skull; var tacksam för det du har istället. För du har säkerligen femtioelva grejer som jag också hade velat ha. Men jag missunnar dig inget. Du må vara en anonym läsare, eller ingen alls – du kanske inte existerar, du som avundas mig. Det vet inte jag. Men jag är inte fullkomlig, du har inget att avundas mig. Du får gärna unna mig allt det jag åstadkommit, allt det jag kommer skapa under min livstid. Känna dig inspirerad av mitt hem, av mina texter eller vad det nu är som gör att du kikar in här. Se det som en tillgång istället. För du har säkerligen tusentals kvaliteter som jag hade önskat mig. Men trots min avsaknad av de egenskaperna (eller ägodelarna, det är klart att en kan önska sig materiella saker också!) så unnar jag dig all lycka. Jag unnar dig att få känna dig vackrast, att få känna dig bäst. För du är bäst! Och det är jag också! Och framför allt – mina vänner är för jävla bäst. Och det vill jag att de ska fortsätta vara. Min omgivnings framgång är min framgång. Oavsett om det gäller en vän som får barn, en vän som landar drömjobbet, en vän som köper lägenhet eller som vinner ett pris. De är alla värda det. Jag gläds med dem. Och det känns fint.

Mina 3 loppisledord

Jag lovade ju efter förra veckans Link Love att dela med mig av mina tre loppisledord som jag använder till all form av second handshopping. Inspirationen kommer från Elsa Billgren, som ju är riktigt fenomenal på loppis och second hand. Visst, vi loppar nog inte samma saker eller ens liknande saker, men trots det så tycker jag absolut att hon är en förebild. Det är framför allt i hennes inställning och sätt att vara kring loppandet (jag hittar på ord här, tror jag…). Så, hon hade i vilket fall skrivit ett inlägg om hennes tre loppisledord och jag kände att ”åh, organisation, hur bra?”. Jag älskar ju organisation i alla dess former, som ni säkert vet. Och när jag läste hennes inlägg kändes det som ett måste för mig att också skapa mig en lista med tre ledord. Jag har också valt att göra en inspirationslista med olika typer av saker som jag tycker att vi kan behöva eller rentav faktiskt behöver hemma. Och också ting som jag anser att vi har plats för. Anledningen till detta är att jag helt enkelt vill undvika att komma hem med saker som inte passar in, som vi inte behöver och som vi till slut gör oss av med. Det ska kännas rätt, varenda liten detalj hemma ska kännas rätt. Den kan byta färg, plats, form och skepnad – absolut – en den måste landa hemma för att få sin fasta punkt. Jag vill inte saker som jag inte älskar hemma. Visst, när en bor tillsammans med någon får en mötas halvvägs när det kommer till vissa saker. Jag tror i alla fall att jag och Roberto hade stått med ett tomt hem om vi inte hade kompromissat. Kärlek kan också växa sig starkare med tiden – något jag inte tyckt om för 1 år sedan kanske känns helrätt nu. Ja, ni förstår säkert. Men om vi ska gå vidare till mina tre ledord så har jag kommit fram till detta:

Modern Art Deco

Detta känner ni säkerligen igen då jag skrivit inte bara ett utan flera inlägg om min tolkning av Modern Art Deco. Jag upplever att denna stil faktiskt är rätt svår att hitta. I alla fall i Sverige, ute på kontinenten verkar det vara lite enklare. Men samtidigt kan en också göra något till denna stil, om en gör det rätt. Jag hittade till exempel spegelkuber på Myrorna för ett tag sedan. Jag var lite inne på att ta med dem hem men slitaget var alldeles för stort. Tänker mig att jag kanske ska göra egna kuber istället. Men det var bara en av de grejer jag hittat som skulle kunna ingå i den punkten. Just nu är det på tok för lite art deco hemma hos oss, det måste det bli ändring på!

Jag letar efter geometriska mönster, spännande färger, tjocka tyger och gärna lite spegeldetaljer.

Blåvitt porslin

Ja, ni har fått ett ex antal inlägg om just blåvitt porslin. Oavsett om det har gällt min samling tallrikar eller urnan vi hittade. Jag är ute efter lite allt möjligt; koppar, tallrikar, fat, såssnippa, lampfötter. Allt möjligt egentligen. Så får skick och utseende avgöra. Jag är lite sugen på att identifiera en servis och börja leta delar. Jag kör som ni säkert vet på Mon Amie från Rörstrand, men hade velat ha en servis med lite mer vintagekänsla och som inte går att få tag på i en vanlig butik. Så att det blir en sport! Men, jag är inte helt inne på att just den ska vara blåvit, utan det var mest en parantes som har med porslin att göra. Jag är lite inne på någon av Rörstrandsserierna Briljant eller Gracil. Men när det kommer till blåvitt porslin letar jag gärna efter Gefle, Gustavsberg och ja, Rörstrand. Har några serier från respektive märke som jag spanar lite extra efter, dessutom.

Denna lilla begynnande samling fick ni se häromdagen. Och urnan har ni också fått se flera gånger. Jag älskar blåvitt porslin!

Artilleriet

De flesta av er har säkert surfat på artilleriet.se någon gång? Ja, det här är också ett av mina ledord för det finns galet mycket fint där. Stilen känns Eclectic, mörk och ibland lite fransk. Sånt gillar jag. Så jag letar även efter grejer som jag tänker att detta hade lika gärna kunnat finnas på Artilleriet. Lampor, tavlor, prydnadsgrejer och textilier. Och självfallet även möbler.

Mörkt, Eclectic och med en lite exklusiv och unik känsla. Så sammanfattar jag nog detta ledord.

_____________________________
 

Utöver dessa tre ledord har jag som sagt också en lista på specifika saker som jag tittar efter; till exempel statementlampor, kristallglas, retro ishink i kristall och linneservetter för att nämna några. Och sist men inte minst har jag också gjort en lista på varumärken som intresserar mig. För mig är det självklart ska känslan för en sak väga mer än vad stämpeln säger. Något som kommer från min ”märkeslista” måste inte tvunget följa med hem bara för den sakens skull. Men det ger mig en fingervisning kring vad jag letar efter. Nu är jag även en sådan person som finner absolut mest tillfredsställelse i att hitta saker jag själv vill ha. Jag har ingen ambition att tjäna pengar eller sälja vidare, det kräver förmodligen extremt mycket mer resurser och research. Jag kanske kommer dit i framtiden när jag känner mig mer säker på min sak, men idag så loppar jag bara för mig själv. Det funkar jättebra, bortsett från att jag hade velat ha ett större hem där jag fick plats med mer (hello hoarder, hehe!).

Spontant – vad är era tre loppisledord?

Glöm inte att trycka på ♥ här nedanför om ni gillade inlägget.

Vad gör en webmaster?

Vad gör en webmaster Intersport

Jag får frågan ”vad gör en webmaster” väldigt ofta. Eller ja, först frågar de flesta vad jag jobbar med och mitt svar blir onekligen att jag jobbar som Webmaster för INTERSPORT Sverige. Ett varumärke jag gissar att de flesta är familjära med. Faktum är att INTERSPORT är världens största sportkedja med över 5500 butiker i 44 länder. Vårt huvudkontor i Sverige heter Servicekontoret, då vi gått över från att ha haft franchisetagare runtom i landet till att vara ett varumärke med majoriteten helägda butiker. Vi har några få kvar i Sverige som fortfarande ägs av handlarna. Detta skedde för några år sedan och har varit en del av den stora resa som INTERSPORT nu gör. Dessutom har vi ny VD sedan i början av maj, och jag fick en ny chef igår och det är så himla roligt! Vår VD kommer från en konkurrerande kedja och är verkligen driven. medan min nya chef kommer från Telia där han varit affärsutvecklare och jobbat med flödena. Det är väldigt kul att jobba med målmedvetna människor, tycker jag.

Så, kort om företaget INTERSPORT. Vår e-handel intersport.se har funnits sedan 2012 och vi är således rätt unga. Jag har varit med från och till i arbetet på intersport.se sedan 2014 då ”generation två” av vår e-handel togs fram och det är den ni ser idag. Jag har alltid varit här i egenskap av webmaster, innan jag blev ordinarie så var jag vikarie om somrarna. Så, det kändes alltså helrätt för mig att hoppa på tåget och resa med INTERSPORT på nya äventyr när jag fick erbjudandet. Så… för att komma till sak (har ni märkt att jag har lite halvsvårt att hålla mig till ämnet?) – en webmaster är webbansvarig. För att översätta det rakt av.

Men vad innebär det för mig att jag är ”webbansvarig”? Jag är inte ansvarig för hela intersport.se – jag har kollegor som grejar med produkterna, controllers fyller på vårt lager, IT-specialister som fixar bakomliggande databaser (och mycket, mycket mer så klart!) och konsulter som gör allt möjligt. Så jag är absolut inte ansvarig för sidan i sin helhet. Men jag är ansvarig för content – det vill säga innehållet – som kommer ut på sidan. I det räknas inte produkterna och heller inte IT-relaterade delar. Jag har inte byggt hela intersport.se förstås. Däremot bygger jag upp delar utav vår e-handel. Jag ska förklara några olika grejer av det jag gör så kanske det blir lättare att förstå.

När det kommer till våra största varumärken som till exempel Nike, Puma och adidas så är det internationella INTERSPORT som sköter utvecklingen av de kampanjsidor som tas fram för lanseringar så att det ska vara enhetligt i hela kedjan. De tar fram snygga lösningar tillsammans med leverantören och sedan redigerar jag dem genom att översätta sidan till svenska i den mån det går, håller kontakten med leverantörens ansvarige i Sverige så att de känner att det blir bra. Jag lägger in produktlänkar på sidorna och justerar priser och produktinformation. Sedan är en stor del av mitt arbete också att skapa banners, vilka är de som rullar på startsidan. Vissa tar leverantörerna själva fram och vissa tar jag fram. Då har jag särskilda riktlinjer jag måste följa, men är i det stora hela rätt fri att göra vad jag vill inom de ramar vi satt upp.

Ungefär två gånger varje vecka uppdaterar jag blocken på vår startsida med produkter. Då är det min team manager som skickar mig produkter som ska komma upp och sedan bygger jag upp blocken enligt vårt maner. Ibland på ledningsmöten och liknande så kan någon ha sett en lösning i någon annan webbutik som de tycker är schysst. Då säger de till mig att ta fram prototyper för vad vi har möjlighet att göra på vår sajt som är en liknande lösning. Det är nog faktiskt det jag tycker är allra roligast; att få brainstorma vad vi skulle kunna göra. Framtiden är oerhört fascinerande, den skrämmer mig på ett bra sätt men jag tycker verkligen om utveckling. Och det som händer är att jag då skriver en specifikation på vad jag vill ha för stöd i vårt ramverk (där vi jobbar och som vår hemsida är byggd på), och gör mockups i Photoshop för att visa hur jag menar. Då kan jag sitta i timmar och bara spåna med mig själv. Det är riktigt roligt och nog det jag brinner för absolut mest!

Så, där har ni lite av vad jag gör som webmaster. Det kan dock skilja sig rätt mycket från företag till företag. Kortfattat så är det jag som sköter intersport.se och underhållet av det som visas utåt. Jag gör dock inget av det som ligger bakom, och det fungerar utmärkt för mig. Jag har ett väldigt varierande och fartfyllt jobb. Det är snabba puckar, och i lagom mån känns det ju bara som att det är så det ska vara på ett sportföretag. Det ska gå snabbt, det ska vara tempo. Jag gillar det väldigt mycket och känner verkligen att jag hamnat rätt.

I framtiden hoppas jag att få jobba mer med produktrelationer och SEO på vår sida. Och självfallet användarvänlighet och konverteringsoptimering. Sådant tycker jag är både läskigt och spännande. Senast för några veckor sedan satt jag i ett möte med en byrå som analyserat vår länkstruktur och sådant är helt galet kul, tycker jag! Och vad gäller relationer så handlar ju det om att bygga relationer mellan produkter – ”den här jackan passar bra med de här skorna”, till exempel. Förklara för systemet att cykelhjälm och cykel hör ihop och sådana saker. Eller varför inte den klassiska sockan med vår logotype och badtofflorna med densamma? Ett annat väldigt roligt möte jag satt i var ett där vi fick se en analys av var människor tittar när de kommer in på vår sida. Digital beteendevetenskap – finns det något mer intressant och fascinerande? Det tycker inte jag, i alla fall. Och just därför tror jag att jag hamnat mer än rätt. Nu ser jag fram emot att åka med på resan!

 

Vad jobbar ni med?

Glöm inte att trycka på ♥ här nedanför om ni gillade inlägget.

Cuba Inspo

Cuba Kuba Inspiration Inspo Traveling Travelling Resor
 

Idag drömmer jag mig bort till Kuba dit vi åker den 24:e oktober med våra fina vänner. Det ska bli så galet underbart, jag kan inte beskriva det. Kolla färgerna här ovan, det är pastell, glädje och bara helt fantastiskt. Jag blir salig! Det kommer att bli strandhäng, mycket utforskande, bara ta det lugnt i en stad där tiden stått still så länge. Äta middag på någon Paladar, dricka Cuba Libres och en massa, massa mer. Gud vad jag längtar, det lär bli livets resa!

24 karat

Ett litet tips om ni vill sätta guldkant på vardagen (eller helgen för den delen) är ju att köpa en flaska bubbel med golden flakes i. Vi fick denna flaska till vår bröllopsdag i söndags, och hann med att ta varsitt glas idag innan vi skulle iväg på tillställning. Det är absolut inget märkvärdigt utan bara en rolig grej, skulle jag säga. Önskar er en fin lördagskväll!

En osminkad lördagsmorgon

Åh, äntligen lördag. Jag tycker det har varit lite dåligt med bilder på mig här i bloggen, narcissist som jag är och så vidare. Nej, skämt åsido, men det kanske blir opersonligt att bara ha foton från hemmet, på andra och stilleben här jämt och ständigt. Så jag tog två av mina bästa vänner – kaffekoppen (och då framför allt lördagsmorgonens kaffekopp!) & kameran – och knäppte lite bilder. Och som ni kanske ser har jag klippt av ungefär 15 centimeter av håret. Så himla skönt! Och när jag tittar på de här bilderna så ser jag nästan blond ut? 

Vi ligger kvar i sängen trots att det närmar sig lunch. Med kaffekoppar, öppet fönster och vita lakan. Bästa känslan, jag älskar verkligen lördagar. Igårkväll mötte vi upp vänner och gick till Bar Himmel. Vi drack rosé, Prosecco och lite öl. Solen riktigt gassade uppe vid Poseidon så det var en mycket härlig kväll. Och det var även skönt att det verkligen blev en after work, som inte eskalerade i något mer. För idag mår vi bra! Vi gick till och med och la oss innan elva, vilket gjorde att jag vaknade utvilad imorse. Vilket inte är en vanlig känsla för min del.

Om en liten stund ska vi iväg och köpa present till kvällens huvudrollsinnehavare Jenniefer som fyllt 35 år i veckan. Ska bli en mysig kväll, det är ett stort gäng som ska hem till dem och fira. Har inte ens börjat fundera på vad jag ska ha på mig, men vi får se helt enkelt. Nu tänkte jag lägga en ansiktsmask faktiskt, jag har inte gjort det på God knows how long (förutom over night fuktmask). Och börja städa!

Glöm inte att trycka på  här nedanför om ni tyckte om inlägget. 

Second hand + detaljer = sant

Att fynda inredning på second hand, loppis och auktion har nästan blivit lite av en drog för mig. Det är som om jag bara vill ha mer och mer och mer (tidiga tecken på hoarding kanske?) – för jag älskar ju detaljer. Just nu är det lite som om vi skulle behöva ett större hem, eller i alla fall fler bord, hyllor och bänkar, så att jag har någonstans att ha alla saker som jag loppar. Det är en tillfredsställelse att hitta det där övergivna fatet i blått och vitt, att våga slå till på en alldeles för stor lampskärm till foten en köpte någon annanstans, eller att hitta något som får hjärtat att dunka medan andra suckar. Förstår ni? Jag är inte gammal i gemet, är inte den som står på loppisen två timmar innan den börjar och kastar mig över grejerna. Men jag aspirerar på att kanske komma dit i sinom tid. För det fina med second hand är att en hittar saker som kanske inte är på modet just nu. Trend har aldrig tilltalat mig, minimalistiskt och vitt är inte min grej. Det är så himla fint hemma hos andra, men vi vill inte ha ett sådant hem. Det är okej, eller hur? Klart finns det sådant också, men det är inte vad jag letar efter.

Urnan från Wallendorf som vi hittade på backluckeloppis i Slottskogen i juni. 200 kronor – kanske lite dyrt, men precis vad jag ville ha! Den har bytt plats från vitrinskåpet i vardagsrummet till avlastningsbordet i köket.

Och på second hand, loppis och auktion finner en de där möblerna, de där detaljerna som en känner är grädden på moset i ens hem. Det är inte nyproducerat, inte massproducerat. Eller vad vet jag? Det bara är. Jag föredrar att låta det en hittar få ha sin historia för sig själv. Jag är inte den som försöker ta reda på dess förflutna. Det tilltalar mig inte, även om det är spännande att veta att det betytt något annat för någon annan.

En kontorsljusstake har jag velat ha länge. Det tycker jag en kan ha flera av. Jag hittade en för 15 kronor på Stadsmissionen häromdagen. Helt oputsad och charmig. Inget särskilt, men jag gillar den. Och putsa upp den ska jag förstås göra så fort jag har tid!

Och att blanda – det är det absolut roligaste, tycker jag! Hitta en halvtrendig pryl och matcha med något som har många fler decennier på nacken. Hitta en gammal möbel och matcha med en mer futuristisk detalj. Ja, sådant gillar jag! Det är ju hur roligt som helst. Det sätter prägel. Alla har förstås sin stil, sin stämning och sin karaktär hemma hos sig eller i sin garderob. Jag har min och du har din. Jag tycker det är så fint, att alla är olika. Att hem är olika. Det är en del av vår fria vilja någonstans. Och jag har hittat något jag verkligen tycker är roligt nu. Slutat kika på stämplar (men ändå noterat vilka designers och varumärken som jag letar lite extra mycket efter) och bry mig om märken. Nej, här är det sentimentalt värde. Jag vill inte ha en enda grej hemma som jag inte känner något för. Som inte känns jag, vi, rätt. För när jag känner något för varje liten detalj, för varje liten sak, då älskar jag helheten. Detaljerna skapar helheten och det är helheten jag vill känna mig tillfreds med. Men för att skapa det så krävs lite extra krut, tanke och efterforskning.

Pssst… Jag har återinfört gilla-funktionen här på bloggen nu, så för er som inte kommenterar men kanske ändå gillar inläggen/läser mycket – ni får jättegärna trycka på hjärtat här nere ↓ Ett toppenbra sätt för mig att veta vad ni gillar! Det är förstås anonymt. 

Ett år som fru

Idag har vi firat vår första bröllopsdag. Bomullsbröllop. Ett år med min Roberto som make. Och nästan sex år tillsammans. Vi var på vår första dejt den andra augusti 2011. Jag kan inte tänka mig att jag ens fantiserade om den här dagen då. Att vi skulle fira vår första bröllopsdag, sex år och fyra dagar senare. Däremot visste jag redan då att Roberto var en fantastisk människa. Jag hade trots allt känt honom i över ett och ett halvt år innan vi gick på den där dejten i Redbergsparken en helt vanlig tisdag. Han överraskade mig efter jobbet, tog mig upp till denna fantastiska utkiksplats och dukade upp vindruvor, hemgjorda tunnbrödsrullar med brie och salami tillsammans med varsitt glas champagne.

Idag tog han mig dit igen. För att fira den här dagen. Och med allt vi hade sist + lite till. Det var kallare och definitivt blåsigare (18m/s), men annars en exakt replika med samma champagne och likadana tunnbrödsrullar. Han återskapade vår första dejt. Jag blir tårögd bara jag tänker på det, så fint!

Jag visste att han hade ordnat något den här dagen så jag hade köpt en fysisk present. Något som han kunde ha nytta och glädje av över tid, inte något som slits ut. Så det blev näsduken jag nämnde i förra inlägget. På samma sätt kommer jag ha kolossal glädje av hans överraskning. Att skapa minnen tillsammans är den bästa presenten, tycker jag. Det var nästan så att jag kände mig lite… tråkig som bara hade köpt något materiellt. Medan han hade tänkt till, gått tillbaka nästan sex år i tiden. Jag har förstått att den där dejten betydde precis lika mycket för honom som den gjorde för mig. Men jag tror inte att någon av oss tänkte då att vi nu skulle ligga bredvid varandra i vår säng i vår femte lägenhet på drygt lika många år och planera för morgondagens frukost tillsammans. Nu känns det helt okej att jag ska jobba imorgon, och i ytterligare 14 dagar innan jag ska ha en veckas semester igen. Jag känner mig oerhört lyckligt lottad. Det här blev en fantastisk första bröllopsdag, och många fler ska det bli!

Vår första bröllopsdag

Godmorgon söndag! Vi är hemma och imorgon är semestern slut för min del. För den här gången i alla fall, har en vecka till i slutet av månaden. Roberto var på en killdag med sina kompisar igår, och är är kanske inte piggast i Göteborg idag. Men vad gör väl det för idag firar vi vår första bröllopsdag! Tänk att det redan gått ett år. Det är helt galet, verkligen! Det gör nästan lite ont i magen faktiskt. Jag vill inte att det ska ha gått så lång tid redan… Visst, vi ska leva hela våra liv tillsammans, det är vårt mål. Men jag hade velat ha smekmånad i flera år framöver ändå. Det är verkligen en ofantlig tur att vi anlitade fantastiska Sara Holmberg till att fota vårt bröllop – det var den bästa investeringen vi kunde göra. Jag tjatar, jag vet – men en glömmer så lätt. Innan tänkte jag att ”va? Varför skulle jag glömma något från min egen bröllopsdag?!” – men trust me; en glömmer!

Och kan ni förstå att det var ett halvår sedan jag skrev detta inlägg? Nej, inte jag heller. Nu var det som så dock att jag var lite otaktisk när jag gick med på det här datumet för vårt bröllop. Det kommer nämligen alltid vara en dryg vecka efter Robertos födelsedag, och som ni vet älskar jag att skämma bort människor på deras födelsedagar. Däremot när det kommer till bröllopsdagen så har jag inte så mycket krut kvar, och kanske heller inte särskilt mycket budget? Jag vet inte. Nu fick ju Roberto Kubaresan i oktober och sedan hade jag även köpt en ny kontroll till hans Playstation då han klagat på att hans kontroller är sönder vid joystickarna. Men jag ville ändå ge något litet, bomullsbröllopet till ära. Och att det skulle vara något som består. Så tråkigt med bomull egentligen med tanke på att det ofta blir en förbrukningsvara av något slag. Från början ville jag köpa sockervaddsmaskinen jag tipsade om i det här inlägget men sedan kändes det oerhört onödigt för a) vi ska inte äta rent socker (I mean, why would we?) och b) näääär ska vi ens använda den? Nej, jag beställde istället en fin näsduk från GANT som han kan ha i kavajslaget. Jag är så vag för blått dessutom, tycker att min man passar oerhört bra i blått. Så det är jag ändå nöjd med!

Jag har fått kaffe på sängen, som jag får i princip varje helgdag när vi är hemma. Det är en gåva varje helg att få vakna till det, kan jag lova. Nu ska vi snart fixa i ordning oss för Roberto har en utflykt planerad!

6 saker i Havanna

Jag spanade för ett litet tag sedan runt på Pinterest kring vad vi borde göra när vi åker till Kuba. Jag tror det kommer bli som det ofta blir att jag gör rätt mycket research och letar fina platser som jag sedan pitchar för de andra. Brukar funka rätt bra när vi reser! Och jag vet inte om jag skrev det, men den här resan är verkligen Robertos och Franciscos. Där kommer vi se dem i sitt absolut rätta element. Så jag har sagt att jag kommer presentera förslag på vad vi kan göra, men att de ändå får fatta besluten så kan Valle och jag hänga på. Det känns jättebra att göra så, för min del är det ändå framför allt arkitekturen jag lockas av, och konsten. Så jag trillade in på ett vackert bildspel hos Architectural Digest där de listade ställen en borde besöka om en tycker om design och grafik. Och jag fann dessa sex platser som jag bara drömmer om att få besöka nu. Vi får se vad det blir, vad killarna bestämmer sig för att vi ska göra!

1. Detta står högst upp på min lista; att besöka Bar MezzanineHotel Saratoga. Det är ju som en dröm! Bildkälla. 
2. ”Trädgårdsrummet” på Casa de la Amistad, ett 20-talshus som nu är restaurang och bar. Det här är dock inget måste för mig då det typ bara är själva taket som tilltalar mig, hehe Bildkälla. 
3. Denna magiska trappa på Museum of Decorative Arts, ett mansion från 20-talet som tidigare tillhört en sockermagnat. Museum tycker jag verkligen om att gå på, kanske vill resten av gänget också besöka detta konstmuseum? Det får vi se! Bildkälla. 
4. Entrén till restaurangen La Guarida i Havanna. Denna Paladar (privat restaurang) står också högt på min lista, jag hoppas verkligen vi kan se till att äta en middag där. Huset ser ut som taget ur en Disneyfilm, typ Skönheten & Odjuret. Bildkälla. 
5. Besöka någon av de vackra stränderna i Havanna, och kanske en dagstur till Varadero. Bildkälla.
6. El Capitolio, eller The Statue of the Republic. En helt magisk staty som jag nog kommer propsa lite extra för – kolla hur vacker bilden ovan är. Bildkälla (har letat till fördärvet efter originalkällan, men kan ej finna).

1 2 3 4 146